Har levt i glesbygd i drygt 15 år. Med glesbygd menar jag riktig glesbygd, 4 kilometer till närmsta bofasta granne, under sommarhalvåret, på vintern blir avståndet till grannar 13 kilometer, då inte alla vägar hit snöröjs…

Här är gudagott att vara, men det finns en liten jävla detalj , som sätter grus i maskineriet med jämna mellanrum och det blir värre för varje år! Telefonförbindelsen!  En gång i de bästa av världar, drog Televerkets mannar upp kablar till alla hushåll, som ville ha telefon…

Numera finns en kabel hit, som bitvis ligger på marken , sedan Dagmarstormen drog fram här förra julen. Ibland funkar inte den telefonen, då behövs backup. Det finns en operatör, som tagit sig an glesbygden, som vi har avtal med sedan många år vad gäller telefoni och datoruppkoppling…. Vi är ju som lite beroende av de kommunikationsmöjligheterna, då vi driver ett företag här i skogen…

Hållbarhetsresonemangen har jag lyssnat till länge nu i många avseenden, för mig innebär hållbarhet många faktorer i samverkan, för att vi ska kunna fortsätta som art på den här planeten. Hållbarhet är inte sopsortering och miljöplaner allena! Hållbarhet handlar också om trygghet i vardagen, att veta att en del värden, funktioner och infrastrukturer består….

När vinstoptimering , aktieutdelning och optionsmarknad blir viktigare än själva affärsidén för de flesta företagsledningar, finns ingen hållbarhet att tala om.

Då tappar man helt bort VEM som betalar för hela middevitten…. Just det; kunden….

Att kundens väl och ve inte sätts i centrum, är bedrövligt tydligt i kontakten med tele- och internetoperatörer! När du som felanmälare på ditt system blir ifrågasatt av en dryg person från ett callcenter eller ett företags kundservice, har mycket gått väldigt snett!

När återkoppling på din felanmälan via mejl tar upp till TRE VECKOR, funderar åtminstone jag över, varför gick det snett i det här företagets rutiner för kundkontakter??

Läs gärna  mellan raderna här att jag är riktigt less, för det är jag… Frågan är Hur kommer man tillrätta med den här typen av bemötande och brist på hållbarhetstänk?

Det är inte hållbart att ignorera kunder och deras behov, det borde väl vara klart för alla som driver ett företag?

Vinstoptimering, räntor, aktiehandel och den typen av verksamhet, ställer till mer bekymmer med vårt klot och dess innevånare, än vad man törs tänka på… Brrr!

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Annons

En sån här morgon är det svårt att sura, gråspetten hackade försiktigt på södergaveln för ett par timmar sedan och påminde om att än är inte sommaren slut!

Termometern visar redan nu att dagen blir varm, skönt! Eldade i sovrumskaminen i går kväll, då aftonen var rå.

Förberedelserna för vintern är det full snurr på och pressen på att hinna med allt , innan första snöfallet ökar för varje dag.

Veden ska under tak, staket runt alla hagar ska kollas av och repareras, sly ska röjas i dikena, vinterviste för får och lamm ska ordnas. Trädgårdslandet ska häst (höst) harvas. Mer ved ska tas hem från skogen…

Det finns att göra, sen behöver jag ett halvtidsarbete, för att dryga ut kassan , en aning. Det är inte helt lätt, när 50-strecket är passerat och mina livserfarenheter och kunskaper inte alltid efterfrågas.. Men på något sätt ska det väl gå, tänker jag.

Den här månaden började helt fantastiskt! Vi hade besök under fyra dagar av en brittisk barnfamilj. De var de sista i raden av ”Bushcrafters” , som genom en enastående reseagents försorg, kom hit för att pröva vildmarksliv, med vår gård som bas.  Under Augusti till början av September, har de avlöst varandra, britter med sina barn, som är sugna på green living på riktigt!

Det är så himla roligt att få ta emot gäster och guida dem runt i våra tassemarker och gång på gång få till sig att vår vardag och vårt sätt att leva är exotiskt för så många andra!

Att göra upp en eld, laga mat, baka och koka himmelskt kaffe över den , är en upplevelse och en erfarenhet, som sätter ordentligt avtryck hos dem som aldrig tidigare prövat. Att ta sig ut till fots, eller med häst och vagn i skogen. Lyssna och ta in det som finns att se, lära sig skillnaden på gran och tall, känna igen älgspåren på asparna, upptäcka blåbären och svamparna och förundras över det friska vattnet i bäckar och sjöar, det är något att skriva hem om!!

Hos oss och hos många andra runt om i Sverige, som arrangerar Ekoturistiska äventyr, får turister chansen att stifta bekantskap med allt från sametraditioner i norr till fågel och viltskådning på Österlen.

Jag blir lycklig och ödmjuk av att få dela min vardag med gäster, som vill lära och upptäcka naturen på ett för mig självklart sätt, men för dem ett helt nytt.

 

Utelunch

Att äta ute, med ny innebörd...

 

 

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentar

Det var länge sedan jag köpte något nytt… En bil för 8 år sen och den rullar än, har kört 26 000 mil med den, på uteslutande etanol, totalt har 100 liter bensin runnit ner i tanken på den, kan det var någon sorts rekord?

Mitt behov av prylar är så enastående litet , att jag funderar på om det är något fel på mig…

När jag går på stadens gator som en vanlig männska, slås jag av detta enorma och lätt obscena utbud av saker , som så många vill att jag ska köpa. -Tänk, att jag VILL inte ha! Jag behöver inte köpa mig lycklig eller konsumera bort en massa ångest.

När prylar går sönder och är oreparabla, finns det många sätt att skaffa ersättningsgrejer. Loppis och begagnatmarknaden är enorm, tack för det!

Varför ses jag som en udda figur, som inte vill konsumera , ständigt och jämnt?

Kan det vara så att vi  rent generellt köpt myten om att välfärden kräver att vi hela tiden , köper nytt för att hålla hjulen rullande?

Det är ju en grannlaga uppgift att slå hål på den myten.  Frågan är hur? Räcker det med det sunda s k bonnförnuftet?

Inte slutar väl hjulen snurra för att vi i vår välordnade västerländska civilisation håller nere vår konsumtion? Genom att t e x köpa begagnat  ökar vi ju livslängden på prylar och kanske t o m sänder budskapet till producenterna att det gäller att tillverka grejer som håller. Länge. Var tog kvalitetsvarorna vägen?  Försvann de på 80-talet?

Något att fundera på .

Hälsar  Larsbotanten

Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentar

Välkommen till LivingGreen.

Det är väl dags nu…

Som gammal kärring i skogen, med grönt liv och gröna tankar, tänkte jag börja berätta lite om livet i de djupa skogarna i Hälsingland.

Har passerat livets middagshöjd och tänkte väl hänga med ett tag till.

Har levt här i mitten av allt i drygt 15 år. Föder upp gutefår i liten skala och försöker tillsammans med min älskade make, leva med självförsörjning som mål.

Här på Living Greens blogg, tänkte jag formulera tankar till ord och orera om tiden vi lever i.

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentar