När jag kokar bönor för att frysa in brukar jag plocka undan hälften innan de är riktigt klara. Dessa använder jag sedan i grytor och soppor då de får koka med lite längre så att de tar åt sig mer smak. Risk för att att få mosiga bönor i maten minskar också. Resten av bönorna (som fått koka klart) använder jag i kalla rätter och röror.
Knappt hälften av skolorna lever upp till skollagens krav på näringsrik kost. Det framkommer i en stor nationell studie framtagen av Karolinska institutet.
Av de svarande skolorna lagar endast 66% maten i eget kök och trots Livsmedelsverkets rekommendationer att det ska erbjudas två rätter samt en vegetarisk har de flesta bara en på menyn. Bara 6,3 procent av skolorna uppfyller krav på näringsriktighet som rör järn, D-vitamin, fettkvalitet och fibrer.
Jag kan tyvärr inte annat än bekräfta. De erfarenheter jag har efter att ha inspekterat ett antal skol- och förskolekök är att kvalitén på råvaror och maträtter ofta är skrämmande. Inte allt för sällan består ”matlagningen” av att klippa upp en påse köttbullar, koka vit pasta och blanda en pulversås.
Jag tror dock inte att det är kökspersonalens fel. De har ofta små medel att jobba med och erbjuds inte utbildning och rätt verktyg för att laga en näringsriktigt måltid. Skolledningen borde ta sitt ansvar och ge våra barn den mat de behöver för att klara en hel skoldag.
Sedan tycker jag att föräldrarna har ett ansvar. Om man får en näringsriktigt kost hemma och lär sig att tycka om grönsaker, frukt, fisk och bönor blir det lättare att servera sådan kost i skolan. Föräldrarna borde föregå med ett gott exempel och ställa krav på barnens skolmat.
Jag räds inför den dag då min son ska börja förskolan. Jag hoppas att maten kommer att vara vällagad, näringsriktig och med ett etiskt ansvar. Annars kommer jag att vara en riktigt jobbig förälder.
För en vecka sedan kände jag att nu får det vara slut med köttet. Efter ett och ett halvt år som köttätare insåg jag att min tidigare kosthållning egentligen fick mig att må bättre så varför fortsätta så här?
Innan jag blev gravid med vår son hade jag varit vegetarian i 13 år och trivdes bra med det. Det var liksom naturligt för mig. Men efter några besök på MVC och dåliga järnvärden tog jag steget in köttets värld. Ville inte äta tabletter och blev nojig över att jag inte fick i mig allt och att barnet kanske skulle ta skada (fast jag egentligen visste bättre).
Jag började då att äta kött (men bara om det var ekologiskt eller vilt). Lättare sagt än gjort. Gissa om jag fick mycket kommentarer! Inte från vegetarianer utan från köttätare. Hur kan JAG äta kött, eller vad löjligt jag var som inte ville äta allt kött. Så har det nu varit hela tiden. Jag är jobbigare gäst som ”kräsen” köttätare än som vegetarian. Antingen är man köttätare eller så är man det inte. Löjligt kan man tycka men så var det.
Kan inte direkt säga att kött tilltalar mig särskilt och ja, jag är riktigt kräsen. Men när det gäller grönsaker, frukt, bönor och linser är jag inte ett dugg kräsen. Jag äter allt! Vill nu inte kalla mig för vegetarian igen eftersom jag kommer att äta fisk och skaldjur. Kanske åker det ner en bit av mammas älg- porterstek någon gång med det industrialiserade (och ja det ekologiska) köttet avstår jag.
Det är konstigt egentligen hur kostval kan uppröra. Att välja bort är helt enkelt inte okej. Hemska människa som frångår normen. Folk får väl göra som de vill och väljer någon ett miljövänligare alternativ av just den orsaken att det är miljövänligare, ja då kommer moraltants-anklagelserna.
Allt fler väljer att odlat något eget. Enligt friodlingens riksorganisation odlar närmare 90 procent av svenskarna något ätbart i trädgården, på balkongen eller fönsterbrädan.
I helgen är det dags för mig att sätta igång med mina egna odlingar. Har tyvärr ingen trädgård med en ganska stor balkong. Hela balkongen ska faktiskt stylas i ordning. Sen vi flyttade in i januari har vi inte brytt oss om balkongen (som ser riktigt tråkig ut) men nu är våren här och inspirationen flödar.
Livsmedelsverket har nu tagit fram en riktigt bra film med information om mat till spädbarn. Lagom lång, pedagogisk och inga konstigheter.
Köttkonsumtionen ökar i Sverige. Vi väljer allt mer nötkött vilket ger en stor klimatpåverkan och det finns inga tecken på att köttkonsumtionen kommer att minska.
Carl-Gustaf Thulin vid SLU har nu kommit med ett kontroversiellt förslag – ät kanin! Kaninkött har nämligen enligt Thulin betydligt lägre miljöpåverkan än till exempel nötkött. ”Vi behöver hitta alternativa proteinkällor som inte sliter lika mycket på resurserna. Vi borde äta mer grönsaker, mindre kött och mer fisk.”
Varför är då detta förslag så kontroversiellt? För att kaniner är söta och vi har dem som husdjur. Men enligt mig är kalvar, lamm och kycklingar minst lika söta. Svenskarna har helt enkelt kommit för långt bort från matens ursprung.
Jag har själv aldrig ätit kanin och vet inte om jag vill det heller. Generellt har jag svårt för industrialiseringen av djur som mat. Vare sig det är kaniner eller kossor. Vilda kaniner skulle kännas mer okej att äta. Men Carl-Gustaf Thulin rätt i det han säger, vi måste hitta alternativa proteinkällor.
När ni handlar i mataffären, har ni tänkt på hur onaturligt perfekta alla grönsaker och frukter är? Allt ligger prydligt upplagt, gurkorna är raka, paprikorna är inplastade en och en. Sällan ser man ojämnheter och skavanker. Men visst måste det finnas äpplen med gropar, böjda gurkor och krokiga morötter? Absolut! Dessa åker i soporna eller om de har tur hamnar i någon puré eller juice.
Alla som någon gång har odlat frukt eller grönsaker vet att det som växer upp kan bli lite hur som helst. Man skattar åt moroten med två ben och tycker att tomaten som blev stor som en melon är tecken på en bra odling. Men vad händer när vi kommer till butiken? Ja då ska allt vara enligt standardmodellen. Inget får avvika för då ratas det, det känns ofräscht.
Hur har det blivit så? Troligtvis är valmöjligheten för stor och kunskap om råvaror och odlingsmetoder har försvunnit.
Igår såg jag en fransk dokumentär på SVT (Dokument utifrån). Den handlade om det stora slöseriet av maten. Skrämmande, men en riktig tankeställare. Samtidigt om en miljard människor är kroniskt undernärda slänger vi en tredjedel av jordens matproduktion på soptippen. Detta i jakten på det perfekta, utan skönhetsfläckar och ojämnheter.
Dokumentären finns att se på SVT Play.
Det dyker hela tiden upp nya ekologiska livmedel i butikerna och försäljningen ökar. En trend i rätt riktning! Men hur vet jag att den ekologiska produkten verkligen är ekologisk och vad menas egentligen med ekologiskt?
Ekologisk produktion har följande krav:
- Inget konstgödsel och inga kemiska bekämpningsmedel får användas
- Fodret är ekologiskt producerat (ofta på den ena gården)
- GMO-produkter får inte användas
- Bestrålning är inte tillåten
- Endast ett fåtal processhjälpmedel (tillsatser) får användas
Detta är alltså ”grundkraven”. Sedan finns olika krav beroende på vilken märkning (Krav, EU-märkning etc) man väljer att använda. För att få märka livsmedel som ekologiska krävs att de innehåller minst 95 procent ekologiska ingredienser och att alla steg i produktionen har varit kontrollerade av ekologiska kontrollorgan.
Hur kontrolleras detta?
Inom EU ska som huvudregel alla som framställer, bereder, förvarar eller importerar från tredje land och som vill märka sina produkter som ekologiska eller ange att livsmedlet innehåller ekologiska ingredienser anmäla sig till ett godkänt kontrollorgan samt låta sitt företag omfattas av kontroll. Revisorer granskar företagen regelbundet och drar in certifieringen och/eller anmäler till Livsmedelsverket om regelavvikelser föreligger.
Kan vi då lita på kontrollen?
I det stora hela tror jag att kontrollen av ekologisk produktion är lika pålitlig som kontrollen av konventionellt odlad mat. Säkerligen finns det, och kommer alltid finnas, människor som skor sig på andras bekostnad och fuskar med den ekologiska produktionen, likväl som det finns fuskare och miljöbovar inom konventionell produktion. Även om den ekologiska framställningen av mat kanske inte är pålitlig till 100% har miljön ändå gjort en vinst och du som konsument ett val för en bättre framtid.
För ca två veckor sedan återkallade ICA ett helt parti köttfärs med ursprungsland Irland. Nu i veckan återkallar även Axfood köttfärs från Irland. Detta eftersom man hittat salmonellabakterier i köttfärsen.
Det är inte ovanligt att köttprodukter med Irländskt ursprung återkallas pga salmonella. Så återigen finns det anledning att välja ett lokalproducerat kött.
I Sverige finns det krav på att djuren ska bedövas innan slakt. Detta gäller även djur som slaktas med sk ritualslakt. I Europa finns dock ett undantag för bedövning vid ritualslakt, om köttet ska konsumeras inom landet. Det händer dock att sådant kött kommer till Sverige.
Jag tycker att det djurskyddet aldrig ska få kompromissas p.g.a religion, vilket land den än gäller. Ritualslakt är trams och oetiskt enligt min åsikt.
EU är slappa i den här frågan och vår egen minister, Eskil Erlandsson, ger som vanligt tafatta svar när han blir intervjuad av SVT.
Se det skrämmande inslaget från SVT här
