Upprorskan som får matindustrin att hicka

camilla_gronsaker_520 camilla_gronsaker_340 "Upprorskan" som får matindustrin att hicka
Camilla Sparring har prisbelönats med konsumentpriset Blåslampan för sin insats. Vi har följt upp hur Camillas uppror påverkat politiker och vem Camilla sätter blåslampan på idag.

Namn: Camilla Sparring
Ålder: 40 år
Familj: Make Anders Sparring, två barn

"Målet med matupproret är att samhället prioriterar närproducerad mat med råvaror utan onödiga tillsatser och naturlig hantering av mat framför industriell"

Matupprorets hemsida

Cook chill är ett system för matlagning i storhushåll, framför allt använt i storkök som bland annat levererar kyld mat till skolor.

Cook chill innebär att mat tillagas på traditionellt sätt och sedan snabbt kyls ned till mellan 0°C och +3°C. Maten förvaras därefter i en temperatur mellan 0°C och +3°C tills dess den ska serveras.

Det kan du göra:

Ring kommunen och ställ krav på upphandling
Handla svenskt och lokalt
Bidra med pengar till Camillas stiftelse, bg 725-8973.

Camillas bok "Matupproret" finns att köpa här.

matupproret_boken_160

"Bort med pulverbaser och in med riktiga råvaror på massor av rotfrukter och barnen och de äldre kommer att må mycket bättre."

I början av 2008 startade Camilla Sparring ett matuppror till följd av de dåliga förhållanden som råder inom barnomsorgen, äldrevården och på sjukhusen. Hon fick en massiv respons och idag har över 95 000 personer skrivit på upproret.

Sedan starten för fyra år sedan har Camilla Sparrings förväntningar inte uppnåtts till hundra procent. Politikerna gensvar har inte varit i den takt hon hoppats på. Upproret har tagit längre tid än förväntat, men i viss mån har frågan dock etablerats på dagordningen. Den stora framgången är att frågan om bra mat är numera legitim.

"Jag van att styra upp och peka med hela handen"

- Problemet nu är att de ansvariga inte agerar snabbare än de gör då människor faktiskt mår dåligt, säger Camilla Sparring.

En stor seger upproret vunnit beskrivs vara i Tingsryd kommun där Yvonne Volsing, som är lokal ambassadör, lyckades mota bort "Cook And Chill" från kommunen under hösten 2011.

sparring_pratar_520

I Camillas egen kommun Falun fick Svärdsjöskolan ett nyrenoverat tillagningskök. Nu pågår det ett pilotprojekt i skolan med bara KRAV- och ekologisk matlagning från grunden i stället för Cook and Chill-mat.

- Jag är envis som en röd gris och skulle nog kunna prata ihjäl folk. Som före detta väktare är jag van att styra upp och peka med hela handen. Jag älskar mat och jag är en matnörd ut i fingerspetsarna. Om vi inte har tid att laga mat så har vi hamnat snett, eftersom vi måste äta för att överleva, menar hon.

"Hushåll lägger ca 12 minuter per dag på matlagning"

Camilla är involverad i flertalet projekt, stiftelser och styrelser utöver sitt egna matuppror. Hennes dagar är fullspäckade med möten och telefonsamtal. - Nästan varje dag sitter jag i telefonen i åtta timmar och fräser runt över allt känns det som, säger hon.

Hennes största inspiration är mat, just för maten för henne är mer än näring - det är även ett sätt att umgås. Därför går hon även som kocklärling i köket på Garpenbergs Herrgård. - Jag kan bli lyrisk över en odlad morot, en superkvalitativ köttbit, eller en duktig kock.

Att de svenska hushållen lägger ner ca 12 minuter per dag på matlagning anser Camilla är oacceptabelt. - Vi måste skärpa till oss ordentligt och prioritera bättre; vi har glömt att mat även är hälsa.

Camilla menar att vi har tappat så mycket kunskap att det börjar bli en rikssäkerhetsfråga. Sverige ligger hemskt illa till när det gäller självförsörjning. Om landets gränser skulle stänga av någon anledning har vi svenskar mat i 3,5 dygn, enligt Camillas uppgifter.

För att klara en riksskris behöver vi välja rätt varor i handeln. Vi måste köpa mer svenskproducerad mat. Vi bör lära oss vad hel- och halvfabrikaten egentligen innehåller och vi behöver återta kunskap om hur man styckar, saftar, saltar och konserverar. Kunskapsnivån när det gäller mat och matlagning är det allra viktigaste att komma till rätta med i Sverige, tycker Camilla.

Istället för att välja med plånboken när vi handlar kan vi köpa svenska, lokalproducerat och så mycket ekologiskt vi kan.·- Det är värt det, det är en framtidsinvestering för kommande generationer, säger hon.

"Vi ligger illa till när det gäller självförsörjning"

Förslaget om klimatneutralitet år 2020 känns väldigt avlägset med tanke på att maten idag transporteras över hela jorden, menar Camilla. Att vi handlar mat från utlandet som vi själva kan producera gör att bönderna och producenterna måste lägga ner sina verksamheter i snabb takt inom landet.

Okunskap hos beslutsfattare
För att komma till rätta med okunskapen som råder hos de som beslutar om och lagar maten i de offentliga rummen har Camilla en handlingsplan.

Öka kunskapen om Lagen om offentlig upphandling (LOU) så att vi har ett livskraftigt jordbruk kvar i landet även i framtiden. Där jobbar stiftelsen “Den Offentliga Maten” på att ta fram en lathund till 290 kommuner i hur man gör en lyckad upphandling.
Öka kunskapen om matlagning från grunden i köken. Genom att öka kunskapsnivån behövs utbildning, inspiration och uppgradering av kockar i köken. Men för att detta ska kunna ske måste våra folkvalda politiker förstå att bra mat gynnar folkhälsan.

- Om man struntar i att förse barn och gamla med bra mat så kommer kostnaderna tillbaka till kommuner och landsting i form av vårdbelastning och undernäring. Att man ska man behöva gå genom medierna för att komma tillrätta med missförhållanden anser Camilla leder till att kommunerna tappar förtroende.

"Vi behöver riktig näring - inte bukutfyllnad"

Idag har Matupproret sina lokala ambassadörer ute i landet, och stiftelsen “Den Offentliga Maten” har skapats. Där sitter nio ledamöter som Camilla handplockat under fyra års tid. Stiftelsen prioriterar nu LOU (red anm: Lagen om upphandling) och en handledning i offentlig upphandling som ska ges till 290 kommuner.

Ledamöterna är engagerade ideellt i stiftelsen vilket gör att arbetet med handledningen får ta tid. Stiftelsen sammanställa även alla tips om missförhållanden de fått in gällande mat för överlämning till Socialstyrelsen och Socialutskottet. Det är närmare 1000 fall.

Av: Johanna Arogén